Utomkvedshavandeskap

Jag begriper inte riktigt varför jag skriver detta inlägg, men jag vill inte bära det inom mig heller…

Egentligen borde jag vara full av julstress och allt fixande inför Amandas treårsdag som är på julafton. Men den energin har jag inte längre, jag orkar bara inte. Dels för att jag gillar verkligen inte stress men framförallt för att jag har spenderat det senaste 1 ½ dygnet på sjukhus.
Japp, där har jag legat med världens värk i magen och bara velat få komma hem. Det visade sig dock att jag hade ett utomkvedsskap och jag var i vecka 9, tror jag. Så det säkra före det osäkra..
Idag blev jag då opererad där dom tog bort min vänstra äggstock och äggledare. Jag tror inte att jag har förstått själv vad som har skett. Allt jag är medveten om är att jag nu har tre sår på magen efter titthålsoperationen och de gör så ont!
Måste bara få hylla mannen till skyarna. Min fantastiska älskade Stig, som har funnits med hela tiden trots att han hatar sjukhus och nålar. Så fort jag har behövt minsta lilla sak eller en varm famn att få gråta ut i eller en varm smekning på min kind så har han villkorslöst suttit vid min sida. Fantastiska människa, jag älskar dig så!

Julpyssel

Så har vi äntligen startat julbaket i familjen. Igårkväll klarade jag och mannen av att baka både, saffranskaka (som blev gudomligt god), ischoklad och rispops. Tror jag det heter..
Idag ska vi inhandla en vaxduk och sen ska vi baka ett pepparkakshus i funkisstil. Även om vårat hus inte är i funkis så är det roligare att ha ett pepparkakshus som inte är som alla andras. Vi ska även ge oss på att göra knäck idag, inte för att jag tror att det kommer att orsaka några problem. Mannen är mer eller mindre extremt begåvad i köket, så jag lämnar mer än gärna över det till honom och så håller jag mig till tvätten istället.

Granen inhandlades även igår, så nu står den i aklimatiseringszonen, dvs garaget. Den ska då kläs på onsdag tillsammans med alla barnen.
Det ska bli så fantastiskt mysigt att få ha julen hos sig i år. Än så känner jag inte av någon större julstress, kan väl också ha och göra med att jag helt enkelt har stängt ner allt som heter stress. Jag har haft nog av den varan under skolterminen. Så nu ska minstingen i huset väckas och sen ska vi sakta men säkert göra oss klara för att hämta hem pappan.

Föräldrar

Detta med föräldraskap är verkligen en sak som man lär sig allt medans man tar sig framåt i livet med barn.
Ingen föds med kunskapen om hur man ska göra och även om man försöker att göra sitt bästa och vara en så pass pedagogisk förälder som bara möjligt är, så går det inte att frångå att någonstans har man ju hämtat sin inspiration.

Jag vet att jag har tagit massor efter min mamma. Förr kunde jag förvånas över att jag lät som henne, nu mer blir jag snarare förvånad om jag inte låter som henne.
Tänk alla gånger när man var tonåring och man stod och gapade för fulla muggar, ”jag kommer alltid att ge mina barn allt det som dom vill ha!” Som någon slags hämnd mot mamma, som ville mitt bästa.
Det spelar ingen roll hur jobbig jag har varit, min mamma har alltid varit där för mig även idag. Dock på ett annat sätt än som min mamma. Nu har våran relation snarare skiftat till riktigt goda och väldigt nära vänner. Det finns inget som jag inte berättar för henne. Hon är min stöttepelare, den som känner mig bäst och alltid kan ta ned mig på jorden när det behövs.
Man förstår aldrig hur mycket ens föräldrar älskar en, förrän man får barn själv!

Snabbresumé

Haha, jag är verkligen världskass på detta med att uppdatera.
Från och med idag kan jag äntligen titulera mig som färdig student. Med andra ord, jag har äntligen klarat av att läsa upp mitt gymnasium och har därmed högskolebehörighet. (Ja, jag vet är det har med vissa kurser att göra för att man ska bli det, och ja jag har läst dom!)

Vi har faktiskt haft finbesök ifrån Norge av bästa svärmor och barnens ena kusin. Otroligt trevligt och riktigt mysigt att ha dom här, speciellt eftersom att det sker sällan och dessutom för att vi har utrymmet. Även om dom var här i 5 dagar så rusade tiden ifrån en och man hann som inte vara med. Bara hoppas att vi tar oss upp snart..

Ikväll och fram till imorgon på eftermiddagen är jag gräsänka. Det känns faktiskt riktigt skönt ändå, nog för att jag älskar karl´n, men lite nyttig ensamtid är aldrig fel. Så bonusdottern har gjort en önskan om att imorrn ska vi åka och köpa en julklapp till honom. Det ska vi väl kunna ordna.
När middagen är intagen så är frågan om vi ska gå ut och leka i mörkret med all snö som har tinglat ned eller om vi ska försjunka oss i soffan och bara mysa framför en film…

Morgonstund har inte alls guld i mun…

God morgon, eller god dag kanske..
Om den sen är så himla god vette tusan. Hur kan det komma sig att om man vaknar på fel sätt så blir hela dagen förstörd?
Mitt morgonhumör är inte att leka med ens, minsta lilla grej kan skicka mitt humör åt helt fel håll och då har jag lyckats med att bevisa för alla att jag minsann också kan sura som vilken unge som helst.
Ingen kan få det att svänga under dagen och jag vet inte ens om jag riktigt orkar försöka att vända på det.
Det värsta är att jag blir så himla snarstucken och bryr mig väldigt lite om någon tar illa vid sig. Förbannat egocentrerad skulle jag väl vilja kalla det.

Humöret lär ju knappast svänga när jag måste sitta med en massa skolarbete som jag helst bara skulle vilja blunda för och hoppas att det försvann av sig självt. Eller än bättre, att det skrev sig själv.
Gnällkärring är min officiella titel idag!

Huset

Fy skäms på mig som inte har skrivit här på ett riktigt bra tag nu..
Men allt har sin förklaring, naturligtvis så har ju flytten tagit sin stora del i allt, skolan men framförallt att vi har varit utan internet fram till i förrgår. Vi börjar så sakterliga att komma oss på plats nu, även om det är bra långt kvar än. Bonusdottern’s rum är nu uppe, ska bara spackla, slipa, måla och tapetseras. Jag kan absolut inte ta på mig någon ära där alls eftersom att det är mannen som har gjort allt jobb. Vilken pärla!
Ja, det är inte mycket kvar av skolan heller och det är så skönt. Men som alltid så är det som mest i slutet och jag vill verkligen kunna känna att jag går ut med huvudet (betygen) högt. Så tyvärr tar den massor av min tid också, men efter jul blir jag mer ledig och kanske har mera tid att sitta här.
Jag vet att mannen har tagit kort på vårt lilla byggprojekt under tidens gång, så jag ska visa er sen hur det blev.
Nu ska jag ha en kopp kaffe.